jeinyn

- Vad sexigt du satt med benen.
- Va?
- Vad sexigt du satt med benen.
- Vaddådå?
- Nee... Du bara... satt sexigt... med benen...
- Men vad? Byxorna eller sättet eller vad?
- Men allt! Ihop där uppe och isär där nere. Du satt sexigt med benen!


Men förlåt mig då att jag inte vet när jag får en komplimang!

- Älskling! Jag har upptäckt en dold talang!
- Mhmm..?
- Kolla mina näshår!
- Jag ser inte...?
Han kommer närmare och visar hur han får näshåren att gå (nästan) ner till munnen.
- Ehh, bra...
- Jag kanske borde klippa mina näshår? Överlyckligt.

Det var inte första, och garanterat inte sista gången jag fick påminna Oscar som sitter och pratar med sin bror över skype:

- Vännen, du har en mic framför munnen, den gör att du inte behöver skrika tvärs över landet. Karl hör dig hela vägen dit även om du bara pratar lugnt och fint, i micen.

Oscar är så bra på att få snurr på det där med en och ett. Det blir ofta fel där, och det brukar alltid vara lika kul.

Här om dagen blev det det igen, om det var ett blomma eller nåt sånt. Då fick han en briljant idé, medans jag försökte gå och skratta samtidigt.

- När jag blir president ska jag komma på ett ord som man kan använda på allt. Ent. Ent blomma, ent träd.

No more snurr, absolut.

När vi pratade om Finlands bidrag igår, sa jag att Patrik jämfört honom med E-Type och sagt att gillar man E-Type så gillar man Finlands bidrag. Mamma höll inte riktigt med.

- Jag tycker mer han påminde om Enimen. En... Eni... Eminem!

Det är både mer och mindre kul ibland med busschaufförernas kommentarer. Jag byter inte om på jobbet, jag går hemifrån i Jysk-skjorta och jag åker hem i den också. Vilket busschaufförerna så klart måste kommentera titt som tätt. Inte det faktum att jag åker hem i skjortan, utan nåt om Jysk.

- Hej.
- Hej hej!
- ...Jysk-mannen!
- Mmh...


Jysk-mannen?! Okej (och inte för att vara sån, men ändå, faktum är faktum) för att han inte var svensk, men ändå. Mannen? Hade varit bättre om han varit tyst.

Anneli: Jag hade ju hundrakort på mig, annars hade jag köpt innan. Hade inte vågat chansa annars.

---

Det var lite roligt, som jag kom att tänka på nu. Apropå busskortet och så. Jag tänkte innan att om nu inte månadskortet hade funkat så hade jag hundrakort (100 kronor och något billigare pris när man stämplar det är betalar med kontanter) och hade den inte räckt hem också, skulle jag ringt mamma.

Men eftersom månadskortet pep så fint, var det ju ingen fara.

Fast jag ringde mamma ändå, men när jag satt på bussen. Så vi sa typ hej, jag frågade om hon var upptagen för hon lät lite stressad och hon sa nej och tjöt sen "skulle jag hämtat dig?!" och jag blev förvirrad men svarade nej. "Nehej, jag mindes att vi hade pratat om det" och jag sa att det var onsdag, och jag ringer och påminner innan.

Lilla mamma, I know you.

Jag SMS:ade mamma om det här med maskinen. Avslutade med "Jag skickade till alla tre telefonerna, visste inte vilken jag kunde nå dig på" för hon har en privat telefon, ett jobbnummer och ett som heter Mami2.

Hon frågade då vilken den tredje var, för hon hade bara fått på den privata och jobbtelefonen. Så jag skrev numret som ligger under Mami2 och hon svarar att det är jobbnumret ju, vilket är det tredje?

Ehh, jaha? Och jag skriver det som jag kallat för Mami jobb och skojar att "är det nån som har för många nummer? ;)" men får till svar att det är samma?

Mami jobb är när den används som fast telefon (vilket numret visar också, riktnumret är ett fast och Mami2 är ett mobil) och Mami 2 är när den används som mobil. Så tokigt!

Ibland är jag så smart.

- Super Wäldiga Agent Teamet.
- Vad är det?
- S.W.A.T.
- Eller Special Weapons And Tactics.
- Nej, Super Väldiga Agent Teamet.

Skägg master är igång igen:

- Du borde skaffa skägg.
- Why?
- Så du inte har så liten haka!

Vi pratade med varandra, men om olika saker, på vägen hem:

- Jag skulle nog sett rätt rolig ut.
- Men man ser dig ju inte.
- Va?
- Du har ju ansiktet ner i bordet.
- Va?!
- Vet du inte hur ett massagebord ser ut?
- Jo...
- Då ser man dig ju inte.
- Jag menade Robinson...

Jag pratade om min massage och Oscar om att söka till Robinson.

Vi hann ju med att prata lite när jag var hos farmor och så berättade hon att min ena faster och kusin varit och hälsat på igår, som jag fattade det eftersom farfar fyllde år i torsdag.

Men i vilket fall så hade hon två grejer hon tyckte var kul som dom berättade och sa. Dels var det att kusinen hade suttit ute i köket och druckit kaffe med dom andra, och tittat på farmors gardiner. Sen säger hon "Skulle man inte kunna göra en kjol av dom?" och alla skrattar, hah! Men egentligen, varför inte? Lättare blir det ju inte eftersom det redan är krusiduller och grejer på, och så syr man bara ihop där dom möter varandra, och i med resår där man har stången.

Sen hade tydligen några kompisar till kusinen varit hemma hos dom för ett tag sen (kusinen är ett år äldre än mig, så kompisarna är väl i vår ålder också) och utbrister till faster och kusin "Ni är den enda familjen som har tjock-TV och ingen diskmaskin!" HAH! Men då hade dom tydligen två platt-TV på övervåningen, men det visste nog inte hon. Men sån jävla grej egentligen, att säga. Men det är ju tur att dom och vi har humor så man kan skratta åt det!

Farmor är ju lite söt också. Farfars bror hade ringt igår och pratat med henne men hon hade tyckt att han pratat dumt, för han var lite tjingelitjong. Full alltså. Så då pratade han dumt och sånt hon inte ville höra. Haha.

Tänkte frågat Oscar om han hittar nåt intressant, men jag törs inte.


Han kanske börjar prata och aldrig slutar..!

- Klipper dom gräset?
- Va?
- Klipper dom gräset?
- Gräpet?
- Grääääset, är det ofta man klipper gräpet?
- Jag tyckte du sa, vad tycker du om gräpet?

Ja, för det lät ju ännu rimligare.

- Oj, shit, är klockan bara 16.40?
- Men va? Var den inte 16.30 nyss?
- Heh, joo för tio minuter sen.

- Ja men förut, när vi var hemma?
- Jaha, förut när du låg och sov?
- Jaa?
- Hah, men då var klockan bara 15.23 men jag tänkte att om jag sa att klockan var mycket mer så skulle du få lite mer bråttom upp.
- Ameh! Nu blev jag ju stressad att hela dagen hade gått!


Ja, jag är en ond flickvän med the best intentions.

Jag tyckte i alla fall att det var roligt. Jag försökte skämta till det igår kväll, men Oscar är ju inte på.

Eftersom jag tar på mig tröjan att sova i direkt på badet, hann jag glömma av att jag hade på mig (tränings)BH på mig när vi gick och la oss och Oscar frågade om jag verkligen skulle sova med den på?

Nej, så klart inte. Han var snabb på att försöka få upp den men bara synen av knäppet fick honom att backa, "inte en sån jobbig" utbrister han. Heh? Är inte dom lättare än nån annan?

"Kolla, jag klarade det med en hand bakom ryggen!"

Han är inte alls med. Jag får förklara att ibland så säger man ju om nåt är svårt så kan man klara det med ena handen bakom ryggen. Och jag fick upp den, med ena handen bakom ryggen.

Så säger han att det inte var roligt! Vad är det för sätt? Jag tyckte ju att det var hur kul som helst. Han tittade bara och backade, jag klarade det med en hand bakom ryggen.

Men skratta då! Det var ju rooooligt...!

Anton sitter och spelar Star War på Wii:t:

- Oscaar, vem är hon?
- Jag vet inte.
- Jag tror hon är kung över...
- Är hon inte drottning då?
- Jag tror hon är drottning över...

Jag har aldrig sett en hon som är kung,
var bara tvungen att påpeka det.

- Gå in på mc.com.
- Bara så?
- Mm
Vi kommer till en konstig sida.
- Eller nej, sök på mc i google.
- Mc, bara så?
- Ja.
Kommer in på mc på google.
- Nej, msc ska det vara.
- Ehh, jaha..?
- Och så klickar du på den, säger vad det står.
Vi kommer heeelt fel.
- Nej, msi ska du gå in på. Och den länken.
- Men varför sa du att jag skulle gå in på den andra länken?
- För det brukar alltid vara den första.
- Men du läste ju vad det stod, och det var helt annorlunda?

LIte kul var det förut, när vi tittade på bilderna. Typ första bilden förklarade han var på köket. Och sen sa han att jag kunde ju fråga om jag undrade nåt så slapp han förklara varje bild. Okej.

Sen var jag tvungen att fråga vad sjuttsingen han fotat, och skratta lite. Så var det nåt i lägenheten. Sen rullade det på. För att inte behöva berätta varje bild var det vädligt mycket:

- Där är då det huset!
- Och den byggnaden var så häftig!
- Det är ett monoment över......
- Kolla vapnena!
- Mera betongbyggnader.
- Jag tyckte det var så häftigt med gammalt och nytt.
- Där är jag när jag äter.
- Kolla på Sara på den bilden.
- Där är det här huset.
- Så här såg det ut här, blabla bla.
- Gå tillbaka lite, där var det här.

Och nu kan jag tro att jag varit där också, för hade jag kommit ihåg hade jag vetat allt, om alla bilder han tagit. Nämnde jag att han pratade oavbrutet sen han kom hem?
Och när han inte kunde prata mer med mig, för Malin ringde, då gick han och la sig. För att få snarkningarna att överrösta telefonen så det ändå var han som lät. Ja, jag säger då det.