jeinyn

Det är varmt ute och det blåser. Det är varmt inne men blåser inte. Varför? Orättvist.

Men hur är detta möjligt? Jag hade precis vad jag skulle hitta på idag, men så försvann det. Nån som tog det? Ge tillbaka, snälla. Jo!

Det är lite roligt det här med försäljning. Hur olika försäljare gör för att få sålt sin vara.Hur man gör eller inte gör, vad man säger eller inte säger. Ens försälningsteknik egentligen.

Som jag blivit lärd, och lärt mig, ska man vara på, nästan påträngande. Man börjar i mitten och går uppåt. Sen ska man sälja mer. Läsa av personen och fråga så man vet vad den vill ha, och lite till. Inte så att man ljuger egentligen men kanske överdriver? Eller man kanske klarar sig på nåt annat men så puschar man för att tjäna mer pengar. Man pratar om varan hela, hela tiden. Fördelar, varför den är bättre än den innan, varför man bara måste ha den, och lite annat.

Sen kan man också vara jättesocial. Och bara prata, prata, prata. Egentligen inte så mycket om varan, men för att få en bekväm stämning och man inte ska kunna säga nej. Intressera sig om ens liv och få en att tro att det är ens vän som sitter där brevid en, för alla vill väl hjälpa en vän? Då behöver man inte förklara vad som är så bra, så klart nämner man det men man tjatar inte om det. Sen berättar man hur roligt man kan ha med den, hur speciell den kan bli, så man måste ju nästan ha den. Nej, man måste ju ha den eftersom min vän säljer en så bra och speciell grej, jag måste ha den.

Sen kan man göra som jag gör. Ser vad personen är intresserad av, berättar om det och berättar varför den är bättre än den snäppet ner, och varför den snäppet upp är bättre. Svarar på frågor men pushar inte. Känns som att ljuga. Visar nåt att "kanske denna?" för att se om det kanske är av intresse, liksom läsa av kunden. Sen kan det hända att jag står och babblar hur länge som helst, så försäljande jag känner mig då! Så som försäljare "ska" vara. Men då känns det bra, då brukar det vara rätt, precis vad personen velat ha hjälp med och fått köpt. Speciellt om det är nåt personen är tveksam till, inte riktigt har bestämt sig. Men man vet att det är bättre. Inte för att man vill sälja mer, utan för att man vill att man ska sälja rätt, vad är annars meningen med att sälja?

Alla gör vi på våra egna sätt, finns säkert fler sätt att sälja på men dessa är de närmsta mig just nu. Men jag kan nog inte säga att nåt är rätt. Så egentligen, hur säljer man bra? Hur är man en bra försäljare? Inte för på:ig, inte för tjatig, inte för tillbakadragen. Jag tänker bara utifrån mig, jag vill ju inte att säljaren ska stå och pracka på mig saker jag inte vill ha eller inte behöver. Eller mer eller mindre lurar mig till nåt jag inte vill ha eller inte behöver. Men samtidigt behöver jag ju veta om det finns nåt jag vill ha eller behöver. Knepigt det där.


Förresten, är det nån som har koll på det här med statisk på bloggen? Snurrigt det där med "alla sidvisningar" och "unika besökare", hur funkar det?
Snurrigt värre, men sånt är det ibland.

Tjing!

Kände att jag blev sådär fundersam på det här med att tanka serier och så vidare.

Jag undrade alltid hur folk kunde följa flera serier samtidigt. Eller se flera avsnitt per dag. Eller se ett par filmer i veckan. Det kändes mest som att folk kunde ju inte ha gjort annat än suttit här och tittat på ditten och datten, men hur katten hann man det?
Jag som alltid ville och försökte sitta med näsan i skolböckerna, eller kanske försökte hitta på nåt annat att göra för att slippa, skulle aldrig kunnat sitta och tanka en serie och sen lägga ner tid på den när jag egentligen hade bordat (hmm, trevligt ord?) pluggat. Och så trodde jag att andra tänkte också.
Men nu när jag suttit här idag och sett "ett par" avsnitt så förstår jag hur lätt det var - om man inte satt där med näsan i böckerna. Om man inte pluggar (oavsett om man går i skolan eller inte) så har man ju hur mycket tid som helst till att titta på serier! (Förutsatt att man inte har familj eller nåt annat "tidskrävande", humor) Har man inget med sig hem från sin vardagssyssla, då kan man ju sitta ett tag och se några avsnitt om dagen.
Så då kan jag sova med gott samvete?

Sen måste jag bara säga, Björn Gustafsson ÄR ju bara så skön!
http://www.youtube.com/watch?v=MKiEpNIALvA&feature=related
Tar väl ett tag att ta sig igenom klippen, men eftersom han verkligen är SÅ skön, så måste jag säga att det är värt att förlora en kvart av sitt liv för.
http://www.youtube.com/watch?v=TcIl14RyrQo&feature=related
Blev inga länkar här heller, så kopiera adressen och klistra in i adressfältet.
Björn Gustafsson gott folk, vad vore vi utan YouTube? Bara för att Melodifestivalen snodde honom så fick man inte se, men tack vare YouTube, och dom som lägger upp allt, så får även vi se. Om, och om, och om igen.

Okej, det blev inte så mycket om det där med serie tittande, jag skyller på Björn Gustafsson. Hade han inte varit så bra (tredje gången, snart borde jag få betalt?) så hade det nog kommit mer. Och jag hade hunnit sett mer serier. Men nu har han uppehållt mig alldeles för länge. Och en stund till blir det, så bäst att avsluta nu så har inte Björn nån ursäkt att hålla mig uppe så mycket längre till.
Ses imorgon, också? Eller senare? Håll tummarna!

Tjing!

Tänk dig att stå med en människa hjärta i handen.
En människa som valt att försöka hjälpa en annan människa efter ens död, har dött och därför står du med den personens hjärta i din hand.
Du ska föra över det hjärtat till en annan människa som fortfarande lever och behöver det.
Måste det inte kännas lite som man har ett liv i ens hand? Ett misstag och man kan ha berövat en människa på dens hjärta, dens liv.

Eller när man uppfostrar ett barn. Man kanske inte bildligt håller barnets hjärta i ens hand, men iprincip?
Man formar barnet som man vill.
Snäll, smart, sportig, snobb. Ja, man bestämmer ju lite själv vad man vill forma sitt barn till.
Man gör väl sitt bästa, men vem avgör vad som är bäst?
Men det är ändå ett liv man styr.

Ne okej, jag är inte grinig, bara trött och lite lätt filosofisk. Eller fundersam.
Framför allt trött. Eller kanske bara tillbaka?
Jag håller tummarna för tillbaka, det hade varit trevligt måste jag säga. Trevligt, trevligt.
Vi ses imorgon?

Tjing!