Country Roads, Take Me Home
Anneli: Jo han är allt bra charmig. Det är nog det finska blodet, eller hur? Hehe.
Chathrine: Du får ta en lyssning. Jag kände i alla fall så fort piloterna drog igång att "Detta är en annan låt!". Sen är väl inte verserna och musiken där så lika, men refrängerna är ju... kopia.
Eftersom Anneli pratade om Waiting for a Star to Fall som är hennes och Andreas låt så blev jag sådär - igen - att, vi har ju ingen låt, buhu... Men sen kommer jag på att det har vi ju visst!! Och så blir jag så glad, haha. Känns så konstigt när man som par inte har en låt. Jag har ju försökt "tvinga" fram nån ibland, men det blir ju inte bra. Ska det va ska det va. The real thing liksom. Men denna kom helt naturligt, liksom smög sig på och var så tidigt så jag glömmer det jämt.
Det var Oscar som "hade med sig" denna i början av vårat förhållande. Jag kan ju sjunga lite när, var, hur jag känner för det och norsk karaeoke är min specialite. Men Oscar vägrade sjunga en ton. Hur mycket jag bad. Tills vi kom till denna. Han sjöng både med och utan musik och jag smälte. Oftast är han helt tondöv och man kan inte höra vad han sjunger, men med denna lät det som... Ja jag vet inte men hjärtat nästan värkte för jag älskade att höra honom sjunga den.
Var jag ledsen sjöng han och jag blev på bra humör. När jag hör den idag tar hjärtat några extra skutt och det känns som vi varit tillsammans i en vecka. Vi har en låt och det är Country Roads, Take Me Home. Vår låt är det.
Chathrine: Du får ta en lyssning. Jag kände i alla fall så fort piloterna drog igång att "Detta är en annan låt!". Sen är väl inte verserna och musiken där så lika, men refrängerna är ju... kopia.
Eftersom Anneli pratade om Waiting for a Star to Fall som är hennes och Andreas låt så blev jag sådär - igen - att, vi har ju ingen låt, buhu... Men sen kommer jag på att det har vi ju visst!! Och så blir jag så glad, haha. Känns så konstigt när man som par inte har en låt. Jag har ju försökt "tvinga" fram nån ibland, men det blir ju inte bra. Ska det va ska det va. The real thing liksom. Men denna kom helt naturligt, liksom smög sig på och var så tidigt så jag glömmer det jämt.
Det var Oscar som "hade med sig" denna i början av vårat förhållande. Jag kan ju sjunga lite när, var, hur jag känner för det och norsk karaeoke är min specialite. Men Oscar vägrade sjunga en ton. Hur mycket jag bad. Tills vi kom till denna. Han sjöng både med och utan musik och jag smälte. Oftast är han helt tondöv och man kan inte höra vad han sjunger, men med denna lät det som... Ja jag vet inte men hjärtat nästan värkte för jag älskade att höra honom sjunga den.
Var jag ledsen sjöng han och jag blev på bra humör. När jag hör den idag tar hjärtat några extra skutt och det känns som vi varit tillsammans i en vecka. Vi har en låt och det är Country Roads, Take Me Home. Vår låt är det.
Kommentarer
Postat av: Anneli
You had a story too ;)
Postat av: Jasas.se
Den kan jag spela på gitarr :D Så den måste jag spela någon gång då vi ses :P
Postat av: Erika - Lider av Fetma, följ min kamp!
Yes! Men ja ska ge det en chans. Alla är vi olika och klarar av olika saker :)
Trackback
