jeinyn

Jag måste säga att jag tycker faktiskt lite synd om henne, Britney.
Samtidigt som jag har lite svårt att ta hela dokumentären på allvar och som helt ärlig. Kändes som att mycket kunnat vara stageat, planerat sen innan och sådär. Visst pratade hon om en del privata saker, men inte som man kunnat tro. Trodde att hon verkligen skulle prata ut om allt som hänt och varför och sådär.
Det är ju liksom inte lite hon gått igenom de senaste åren, och egentligen dom senaste 15 åren sen hon började, men nu de senaste åren har det ju varit mycket om giftemål, vikt, barn, raka håret och allt sånt.

Där emot nåt jag tänkte på var att när hon var med sitt "folk". Allt från manegement, pappa, stylist och assistent så log hon alltid och skämtade och var clown. Sen när hon satt själv med kameran och intervjuaren såg hon så ledsen ut. Och vid flera tillfällen grät hon och sa hur dåligt hon mådde.
Jag hoppas att inte just det "jag mår så dåligt, jag är så missförstådd" var nåt dom planerat som hon hade manus på, men det kändes så tragiskt bara hur glad hon visade sig utåt men när hon var själv var det nåt helt annat.
Enda gången hon verkade vara ärligt glad, med andra omkring, var när hennes barn var med.

Hon berättade att det var så tråkigt att inte kunna göra vardagliga saker, som att gå och handla med sina barn, utan att ha massa livvakter efter/med sig. Hon kan inte gå nånstans utan livvakterna, vilket dom också visade då hon skulle just shoppa. När dom kom dit stod mängder av fotografer där och massa folk och en kille som skrek. Hörde inte om det var till henne eller fotograferna han skrek, om han var för eller emot henne så att säga.
Men i alla fall, så säger hon att hon har sett att Jessica Alba har varit iväg och handlat med sin bebis, hennes syster kan åka och handla med sin bebis. Men hon kan inte ta sina barn nånstans.

Oscar är ju så fruktansvärt kritisk till program och kommenterar alltid hur fejk allt är hit och dit så man blir ju lite så själv också. Var det verkligen på riktigt? Hade dom manus? Skulle dom varit så om inte kamerorna varit där?
Men som sagt, jag hoppas att allt var på riktigt även om det inte var en så fullt allvarlig dokumentär som jag trott. Men om hon nu verkligen ville tala ut, och inte bara ha det som nåt PR-trick, så hoppas jag att det var helt ärligt.
Det var som när han frågade om det med när hon rakade av håret och hon berättade lite lätt varför, och han frågade varför hon inte sagt nåt till då, förklarat det då. "För jag tyckte inte att nån hade med det att göra."

Samtidigt som det inte känns som att det gav så mycket känns det ändå inte som att det var en och en halv timma bortkastat. Men ja, jag har väl fått sagt mitt nu. Ingen idé att älta och tjata, det är som det är och det är väl egentligen ingen än hon själv som kan veta exakt allt vad som hänt och vad som är sanning eller inte.
Bara hon vet ju vad som är sant i vad hon berättar, oavsett om det är till en reporter, till en vän, till sin pappa, till sin assistent eller till en främling. Så som sagt, ingen idé att älta.

Bättre att göra sig i ordning och börja ta sig till pappisen.
Så man hinner vara där en stund innan det är dags för bad. Kan ju vara en idé.