Det var inte telefoni-mening
Jasas: Jag tycker det är lättare att trappa ner så att bara få äta godis en dag i veckan. Sen måste man ju inte äta bara för att man får, men jag tycker det är lättare att låta bli mitt i veckan när jag vet att jag får, om jag vill, till helgen. Well well, alla är vi olika och tur är ju det!
Är det inte så typiskt? Den dagen då allt smäller ihop sig så man skulle behöva fjorton öron och nitton telefoner för att hinna med allt man glömt och ska försöka komma ikapp och be och hälp och sådär. Då, just den dagen, har man glömt ladda sin mobil så man kan inte ringa ett endaste samtal och bara skicka några få SMS. Självklart.
Jag höll på och hjälpte en kund komma i kontakt med en annan butik (Anneli, you know vilken hehe) för hon kunde inte ringa dom och ville helst handla där. Jag skulle hinna torka av utemöblerna innan jag gick och ringde under tiden. Medans jag blev klar och skulle städa undan min hink och trasa och hämta mina grejer, hade Malin kommit ner. Så jag drog med mig henne för att köra mig till bussen, haha! "Kom! Nu åker vi!"
Sen kom jag på att jag glömde ringa kunden. Som behövde ha en halvtimmes förvarning för att hinna till oss. Och den andra butiken hade ganska garanterat inte det hon ville ha, och hon ville inte åka i onödan. Så jag SMS:ade Carina och bad henne ringa Jessica och säga massa. Men det hade hon typiskt nog glömt.
Tyvärr var jag ju inte i närheten av en telefon förrän det var för sent för kunden att komma till oss och Jessica hade inget hört. Men samtidigt hade dom fått upp över öronen att göra efter jag gick, så ja.
Och precis innan jag gick hade Pernilla ringt och ville att jag skulle jobba åt henne imorgon. Bara det att Anton ska ha sitt kalas så jag sa att jag var tvungen att kolla med mamma. Vilket jag inte kunde göra när jag inte kunde ringa på mobilen. Och när jag kunde ringa pratade Anders i telefon.
Var hos pappa en snabbis och Oscar skulle möta mig. Men mer än hälften fick jag gå själv och det var ju inte så kul när vi inte kunde messa. Suck. Det var verkligen en sån där allt-går-åt-pipsvängen-dag. Hoppas det går bättre för pappa och chefen på pokern idag! Men för att kunna heja på dom måste jag gå och ladda telefonen, och det ooorkar jag bara inte! Telifoni säger natti natti see you in an other life! Bajj bajj.
Är det inte så typiskt? Den dagen då allt smäller ihop sig så man skulle behöva fjorton öron och nitton telefoner för att hinna med allt man glömt och ska försöka komma ikapp och be och hälp och sådär. Då, just den dagen, har man glömt ladda sin mobil så man kan inte ringa ett endaste samtal och bara skicka några få SMS. Självklart.
Jag höll på och hjälpte en kund komma i kontakt med en annan butik (Anneli, you know vilken hehe) för hon kunde inte ringa dom och ville helst handla där. Jag skulle hinna torka av utemöblerna innan jag gick och ringde under tiden. Medans jag blev klar och skulle städa undan min hink och trasa och hämta mina grejer, hade Malin kommit ner. Så jag drog med mig henne för att köra mig till bussen, haha! "Kom! Nu åker vi!"
Sen kom jag på att jag glömde ringa kunden. Som behövde ha en halvtimmes förvarning för att hinna till oss. Och den andra butiken hade ganska garanterat inte det hon ville ha, och hon ville inte åka i onödan. Så jag SMS:ade Carina och bad henne ringa Jessica och säga massa. Men det hade hon typiskt nog glömt.
Tyvärr var jag ju inte i närheten av en telefon förrän det var för sent för kunden att komma till oss och Jessica hade inget hört. Men samtidigt hade dom fått upp över öronen att göra efter jag gick, så ja.
Och precis innan jag gick hade Pernilla ringt och ville att jag skulle jobba åt henne imorgon. Bara det att Anton ska ha sitt kalas så jag sa att jag var tvungen att kolla med mamma. Vilket jag inte kunde göra när jag inte kunde ringa på mobilen. Och när jag kunde ringa pratade Anders i telefon.
Var hos pappa en snabbis och Oscar skulle möta mig. Men mer än hälften fick jag gå själv och det var ju inte så kul när vi inte kunde messa. Suck. Det var verkligen en sån där allt-går-åt-pipsvängen-dag. Hoppas det går bättre för pappa och chefen på pokern idag! Men för att kunna heja på dom måste jag gå och ladda telefonen, och det ooorkar jag bara inte! Telifoni säger natti natti see you in an other life! Bajj bajj.
Kommentarer
Postat av: Jasas.se
Ja jag klarar inte det för mitt sockerberoende är tok för stort för att jag ska kunna låta bli OM jag så får. Eller får, får jag ju hela tiden, bara det att jag inte VILL! Vill ju att det händer grejer nu :|
Ja ibland önskar man VERKLIGEN att man kunde dela på sig!!!! Typiskt det med kunden.. men du gjorde ju ditt bästa, ändå! Tycker iaf jag.
Postat av: Anneli
Tur att jag kollar av äldre inlägg jag missat ändå! Är ju mest för att hålla mig uppdaterad, men HÄR hade jag ju missat något väldigt viktigt! ;)
Mobiltelefoner är bra att ha så länge de fungerar. De skulle gå på solceller egentligen.
Trackback
