jeinyn

När jag var inne hos Jasas hittade jag ett inlägg om Malin, och jag tänkte inte så långt när jag läste Malins inlägg, men Jasas fick mig att tänka lite.

Egentligen är det ju häftigt med en tjej på strax över 20 som utan problem lägger ut i sin blogg (med många läsare, dessutom) att hon nu använder sig av en rullstol. Jag kan tänka mig att den hjälper henne enormt mycket, och det ska ju inte vara nåt att skämmas över. Men jag kan också tänka mig, att många hade gjort det.

Som min farmor till exempel. Tanten är ju liksom över 70 bast, ingen som tycker det är konstigt om hennes kropp börjar bli lite trött och sådär. Och hon har ju lite problem med balansen ibland, och blir yr och vinglar till. Så doktorn har gett henne en käpp som hon kan ha med sig när hon är ute själv.

Men tar hon med sig käppen? Nej, hon skäms över att använda den så hon går inte ut om ingen annan är med henne, som hon kan ta stöd av om hon vinglar. Förutom när hon är ute med hunden. Så då sitter hon inne istället. Och om hon nu går ut, och vinglar till trots stöd, tror hon att alla tror att hon är full mitt på ljusa dagen.

Ne, lilla farmor, nu är det dags att du lär dig av Malin och plockar med dig din käpp och går ut när du vill och behöver. Du är gammal, men det kunde varit betydligt värre. Var glad för det du har och ingen tycker nåt varken om du vinglar eller går med käpp, så ut och rasta apostlarna och då menar jag nu!