jeinyn

Och så till det jag glömmer hela tiden:

Vi måste börja leta lägenhet eller hus! Att köpa alltså.
Jag kom för ett tag sedan, av en slump, in på hemnet(?) och jag sökte på lägenheter här i området. Hittade en gööör fin i det området jag och pappa bodde innan. Såg jätte fräsch ut och man blev så sugen. Men så kostar det ju och när ingen av oss har fast jobb så är det ju inte att tänka på.
Berättade det för pappa - "Du behöver inte köpa en mobil i födelsedagspresent, du kan ge mig 53.000 till en lägenhet" skojade jag. Och skulle sen visa den för mamma, för den var så fin verkligen! Men hittade då lägenheten under där vi bodde innan, som var ledig. Men inte lika fräsch.

Inte alls lika intressant. Men ändå.
Jag vet inte riktigt hur det kommit sig och format sig, men jag tror att mamma har berättat detta för min moster. Hon frågade nämligen igår hur det går med lägenhets- och husletandet? Ehh, va? Och var vi letar och sådär? Hmm, va? Vad säger du? Letar vi? Söker vi? Ska vi flytta?
Jag sa att inget händer förrän en av oss (= jag) har körkort ändå, men det är ju kul att kolla för att veta vad som finns och vad allt ligger på och sådär. Och framför allt hur det ser ut och ja, allt. Men vi söker ju verkligen inte nu! Sa jag inte, men så är läget på planeten i alla fall.

Här kommer vi bo några år, förmodligen.
Jag tycker ju att vi båda ska ha nån form av fast inkomst innan vi ens funderar på så stora lån. Och framför allt körkort då, måste jag ha. Och egentligen Oscar också. Så det ligger långt, långt i framtiden. Men visst vill vi köpa eget en dag. En dag i framtiden. Långt in i framtiden.
Vi har inte en bestämt var vi ska bo. Nu bor vi på västkusten, 32 mil ifrån Oscars familj. Ska vi flytta uppåt? Innåt? Bortåt? Vi är inte redo att köpa eget än, för då ska man ju verkligen bo där och inte hatta vidare nåt år senare. Tycker jag. Men så länge är det kul att titta, drömma och le?