Skjuter snor och barn som varit fantastiskt duktiga!

Jasas: Haha jag måste ju ha skrivt jätte luddigt! Får kolla det sen, men nu orkar jag inte för blogg.se strular som bara den. MEN:
1. Malin ringde runt 20 minuter innan vi skulle åka, och då tänkte jag raka benen. Sen gjorde jag mig klar, och satte mig här och väntade/bloggade.
2. Det var listan innan jag hittade hos dig, och fick den listan undertiden jag svarade på listan från dig.
Äru mé?





Ja jisses vad trött jag är, och skjuter snor gör jag också.
Har haft så kul idag och många barn som varit fantastiskt duktiga! En tjej som är på sin andra termin med oss. När hon började första terminen var hon så rädd så hon knappt gick i bassängen. Under sommaren (vi började alltså i höstas då) hade hon gått i simskola och kommit under vattnet.
Sakta men säkert gjorde hon framsteg, men var inte med på samma nivå som dom andra barnen. Men hon var i vattnet och kunde leka lite med sin mamma som alltid vad med.

Men så idag, var hennes pappa med!
Och som hon lekt och stojat! Hon har flytit, åkt ruchkana, hoppat från kanten och allt! Även om det var på hennes sätt har hon gjort allt vi andra också gjort! Och det var så kul att se! Hade även en tjej som förra gången satt på kanten och grät och skakade när vi skulle hoppa, utan att säga nåt.
Hon nickade varje gång jag frågade om hon verkligen ville hoppa, och jag sa att vill man inte så måste man inte men hon grät och nickade ändå. Och idag, hon hoppade värre än alla! Inga tårar eller nånting, hon hann inte komma upp från kanten innan hon skulle i igen! Åh, så glad man blir!

Det är verkligen SÅ kul att få följa alla, och busa med alla!
Och se dom som antingen från början eller sen förra terminen varit lite mer rädda, men som nu helt plötsligt bara släppt. Både i vattnet men även att dom kanske varit lite blyga men nu vågar dom "bråka emot" lite och säga vad dom tycker och vill. Och framför allt leka och busa med varandra.
Underbara ungar! Så tråkigt att vi bara har en halvtimme per grupp, man skulle vilja ha flera timmar! Varje dag! Gu så tråkigt när dom ska gå vidare sen, men så stolt man kommer vara!

Kommentarer
Postat av: Jasas.se

Det är SÅ roligt att följa och se framstegen! Det kommer jag ihåg när jag vikarierade på ett psykiatriskt gruppboende.. där var det en som inte klarat av att gå själv till Halmstad city på 10 år.. och jag var med henne första gången då hon klarade det efter många års övning. Vi dansade på torget, MITT i Halmstad - en otrolig känsla och jag var SÅ stolt!!!!

2009-02-16 @ 10:12:26
URL: http://jasas.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0