BOOYAA!! woman!

Och sen, och sen mååååste jag bara:
Det var en sån verkligen BOOYAA!!-händelse på jobbet här om dagen men jag har bara inte hunnit eller orkat eller kommit ihåg att berätta om det. Men nu, nu minsann!

Ett par kom in med en luftmadrass.
Det var fel på den för dom som legat på den hade vaknat på golvet. Jag försökte tala om för paret att jag var tvungen att ta in madrassen och prova den innan jag kunde göra nåt åt det, om dom så ville ha en ny madrass eller få pengarna tillbaka. "Vadå?! Vad menar du, ska DU PROVA MADRASSEN?!" skriker dom till mig. Jag börjar säga "Ja, vi har fått tillbaka så många madrasser...." men blir avbruten: "Ja, men då måste det ju vara fel på dom om ni får tillbaka många!!" och jag fortsätter: "...som det inte varit fel på egentligen".

Så många att leverantören reagerat.
Då blev vi tvugna att ta in madrassen och testa den ifall det var så att kunden gjort nåt fel och många gånger, med tanke på hur många vi säljer, var det inget fel på dom. Men det förstod dom ju inte och började gorma om att då skulle dom minsann lämna tillbaka denna och köpa en ny, hähä in my face liksom. Fast så får dom ju inte lämna tillbaka en använd vara. Jag försöker, lugnt, förklara läget och säger att jag inte misstror dom att dom gör fel, men eftersom många gör det så måste vi testa den.

Då, klämmer dom ur sig att dom har en till.
Bestämmer mig för att ringa och fråga Pernilla om dom inte kan få en ny ändå eftersom dom ändå hade en sen innan så det var ju inte det att dom inte kunde hur dom funkade för den andra hade dom haft i två år. "Okej, vi är lite julsnälla" och medans gubben hämtade en ny försökte jag igen förklara för tanten om alla "reklamationer" och varför vi gör som vi gör. Det gick inte riktigt hem men dom flinade så glatt när dom fick gå hem med sin madrass ändå. Jaja, en glad kund.....

Jag är bara glad att jag hade rätt.
Speciellt när hon avbröt mig så otrevligt "Ja men då måste det vara fel när ni fått så många reklamationer". Nej, för det har ju inte varit reklamationer, BOOYAA!! Fast så får man inte säga. Men vad jag tänker när jag står där och ler och pratar sansat, det ver ju ingen mer än jag.

Kommentarer
Postat av: Anneli

Ibland förstår jag inte hur du klarar av att ha det tålamodet med folk! Imponerande!

2009-12-28 @ 21:49:42

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0