Var det bara ett skämt?

Men åh, nu fattar jag ju!

När vi satt i bilen (Carina kör mig upp till min busshållplats, det är på vägen när hon ska hem) så berättade Carina att Jessica inte kunde komma till 9.45 imorgon, utan skulle komma runt 10. Alltså behövdes jag vara där till kvart i, för att öppna.

Och så gav hon mig en nyckel och säger typ "Så du ska få en nyckel och så får du låna min kod" och jag frågade (snabbt som attans, haha) om det var min nyckel nu, eller om hon skulle ha tillbaka den. Och då tyckte hon det var lika bra att jag hade nyckeln, inför sommaren och så.

Men det var bara et (uruselt) skämt då alltså? När min eufori har lagt sig om en vecka eller två, kommer hon rycka tillbaka nycklen och säga "Ha! Trodde du verkligen det?". Neej. Så ledsen jag blev nu. Jag vill ju ha min nyckel. Dumma första april, I hate you *kasta blomvas på*

Kommentarer
Postat av: Anneli

Hmm... den var knivig... och ett lågt skämt om det var ett skämt.

2009-04-02 @ 07:37:34

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0