Det här med ringar

Jag blir lite sådär fundersam på det här med att fria och ringar och så.


När vi förlovade oss var det ett gemensamt beslut att vi skulle förlova oss. Vi åkte tillsammans och kollade, bestämde och köpte ringar. Sen sa jag att Oscar skulle "fria" som han ville och när han ville.

Vi valde stenfria ringar till oss båda, sen kommer vi köpa nya ringar när vi väl gifter oss eftersom våra förlovningsringar inte skulle passa som vigselring - med stenar på som jag vill ha.

Och då lär vi ha tittat ut ringar och sånt tillsammans, kan inte tänka mig nåt annat.


Men så verkar det inte vara för alla och överallt.

Många verkar vilja att killen ska "fixa allt" - välja ringar och fria och allt sådär. Helt suprisead eller så. Som på filmer, där är det ju alltid hallabaloo vid frieri och så.

Och så köper man en med stenar eller sten som förlovningsring, och sen en slät (eller med stenar?) som vigselring. Lite bakvänt, eller så är det vi som är det. Men så kan det vara.

Alla är ju så olika, och gör på så olika vis.


Men, så måste jag ju undra så klart också:

Om du är förlovad och kanske gift, eller har varit det, hur gjorde ni det hela med ringar och så då? Och hur bestämdes det och ja, det jag nämnt innan.

Och ni som inte är förlovade, har ni tänkt tanken eller funderat på hur ni vill ha det. I så fall hur?

Bara lite nyfiken sådär, alla är ju olika som sagt!

Kommentarer
Postat av: Anneli

Vi bestämde ihop att vi skulle förlova oss. Så hoppades vi att vi skulle ha samma smak gällande ringarna, vilket vi hade :) De har inga stenar, men har lite mönster och så. Och det lutar åt att jag kommer ha en likadan vigselring sen. Just nu finns förlovningsringen som vigselring med lite stenar på, men det är ju 3000 kr extra för dem. Så det beror ju på hur ekonomin ser ut när det väl är dags. Men just nu lutar det åt en likadan.

2009-04-14 @ 23:04:43
Postat av: Ninu

Jag har inte varit förlovad, men eh.. nästan? Jag var tillsammans med en kille som heter D.

En dag satt vi vid varsin dator hemma hos min pappa, och så fick jag ett mail från D.

"Älskling har du mailat mig?!"

"Ja, läs vad det står!"

eh.. han satt alltså i rummet bredvid mig..?

Iaf, i mailet stod det typ att han älskar mig massor och vill leva sitt liv med mig, och så den stora frågan.. Vill du förlova dig med mig?

Jag mailade tillbaks ett ja, sen kom han ut o kramade mig :P

Dagen efter var vi i stan och väntade på en kompis, hade typ en timme på oss innan kompisen skulle dyka upp å så frågade han "ska vi kolla på ringar?" och så gjorde vi det.. Den här killen hade INGEN inkomst, jag hade 1050 kronor i studiebidrag. Hur vi skulle ha råd med ringar vet jag inte :P

Vi hittade iaf nå fina ringar som vi ville ha, och han sa "jag ska fixa dom, älskling." eh :)



Han hann inte fixa dom dock, för dagen efter blev han jättearg eftersom jag umgicks med min bästa kompis utan honom. Min bästa kompis bor över 100 mil bort och jag ille såklart umgås med honom, men min pojkvän tillät inte detta. Ytterligare en dag senare lämnade han Göteborg och jag har inte sett honom sen dess.

(Dock har han ringt och hotat mig till livet, så ett tag gick jag aldrig ut utan pepparspray i handen..)



Ehhh. Haha. Förlåt för värsta romanen :) kunde inte låta bli att skriva ner min historia bara. Har inte riktigt tänkt på det sen det hände, men nu när du ställde frågan så kom allt tillbaks.

Hur som haver, jag tycker nog att det är ett beslut man ska ta ihop. Det där med förlovning o så :) och att man är med o väljer ringar båda två.

Däremot tycker jag att man ska gifta sig inom ett år efter förlovning :P

2009-04-15 @ 02:53:30

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0